LDK

Kamratföreningen
Vad är LDK-k?
Fotoalbum
Brassbands-SM
Styrelsen
Stadgar
Medlemskap
Medlemsportalen
Ã…rets Dragontrumpetare
Allmänt
Startsida
Vad är LDK?
Soldatförteckning
Fotoalbum
Hästarna
Elva månader
Chat
Forum
Ã…rskullar
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
Länkar
Beridna Högvakten
Försvarsmusiken
Arméns Musikkårs Vänner
Arméns Trumkårs Vänner
Övrigt
LDK:s CD-skivor
Svensk historia
Kontakta oss
In English
LDK-k © 1997 - 2018


Svensk historia

Svensk Historia
rörande
Musik, Hästar, Rikshögtider & Spektakel
Sammantälld av

Stabstrumpetare Stig Rydqvist


Denna sida handlar om kungarna och drottningar mellan åren 1521-1792, vad många ridande trumpetare det fanns och så vidare. De första ridande trumpetare man känner till är vid Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523. Texten är punktvis och inte sammanhängande.

 

Gustav Vasa 1521 (1523)-1560

6 juni 1523 vald till kung

Midsommarafton 1523 intåg i Stockholm

Gustav Vasa påbörjade Livrustkammaren (Gustav II öppnade den för allmänheten)

 

Musik

Vid intåget hade kungen 3 trumpetare och en pukslagare. Ledare var "Svarte Hans", Hans Francke. Han finns med till 1534.

Jören Heyde är under en period ledare för Hovtrumpetarkåren. Han hade varit anställd i Königsberg och Köpenhamn

Från 1525 är Blasius Fisher ledare. Han hade dubbelt så hög lön som övriga trumpetare. I tjänst till 1588.

Hovets blåsare tillhörde livvakten (drabanterna) och följde med på kungens resor.

1526 fanns på lönelistan tyska, italienska, polska, och holländska musiker. Antalet trumpetare växlade mellan 4-9 stycke. Antalet pukslagare. mellan 1-6 stycken. Anställda musiker markerar statsledningens inflytande. Musiker var viktiga vid gudstjänster, nattvardsfiranden, bön- och andaktsstunder, bröllop, dop, begravningar, kröningar, upptåg, sceniska upptåg, dans, måltider, banketter, signalgivning vid hovet, vakttjänster, resor och stridsaktioner. Regementets trumpetare utbildades vid hovet under "översten för spelmän".

Hästar

Hästarna var inhemska, små lågvuxna, men sega, rörliga och uthålliga. På Gustav Vasas tid börjar de kallas "klippare".

När kungen satte upp sitt kavalleri, rekvirerade han över tusen s.k. " utgärdesklippare". Antalet växte till över 3000 efter kungens död.

Större hästar fanns redan under Vasatiden. Dessa hästar användes vid tornéspel och processioner. Hästar som imprterades från Friesland och Frankrike.

De ryttartrupper som användes utomlands förde med sig större hästar.

Spektakel

Man vet att en tornering ordnades vid Uppsala slott under Gustav Vasas regeringstid.

 

 

Erik XIV 1560-1568

Musik

1560 var Blasius Fisher "överste för spelmännen"

Under stora Nordiska kriget 1563-1570 fanns 14 trumpetare och 3 pukslagare.

Året 1565 fanns 35 trumpetare vid hovet

Spektakel

1561 kröning vid Uppsala slott (torneringar, djurhetsningar och fyrverkeri). Renar och "äkta" samer visades

Intåg i Stockholm: " På en snövit häst med plymer red Erik in i Stockholm"

Kröningen 1561:"...först lupo KM:ts hingstar, för vilka red en trumpetare och ett par kopparpukor....därnäst redo 2 härolder barhuvade, dem följde 2 trumpetare och 2 par kopparpukor.

1568 vigdes Erik och Karin Månsdotter i Storkyrkan, de hade då redan två barn tillsammans. Dagen efter bröllopet kröntes Karin till drottning.

 

Johan III 1568-1592

Musik

Johan hade under sin tid som hertig av Finland en egen hovorkester i Åbo. Ledare var Jören Heyde.

Under stora Nordiska kriget 1563-1570 fanns c:a 15 trumpetare.

 

Sigismund 1592-1599

Kröning 1594 i Uppsala.

Musik

Svenska och Polska musiker var engagerade. Ett manuskript med 4 polska danser finns bevarat.

 

Karl IX (1592) 1599 (1604)-1611

Musik

Hertig karl anställde 1591-92 en engelsk trupp med musiker och skådespelare.

Karl fick undervisning i Stråkintrumentspel.

 

Gustav II Adolf 1611-1632

Kröning i oktober 1617 i Uppsala.

I maj 1632 sårades kungen av en kula i höger axel. Kulan gick ej att operera bort, vilket orsakade att kungen inte kunde bära skuddsutrustning.

Musik

1619 fick kungens kammarjunker Gustav Horn fullmakt att "antaga uti Tyskland tyske trumpeter". 5 stycken anställdes.

Vid bröllopet 1620 fanns fem tyska trumpetare varav minst 3 stycken kom från Brandenburg.

T.o.m 1623 fanns både en Svensk och en Tysk trumpetarkår.

Drottning Maria Eleonora kunde spela luta, vilket hon lärt sig i Brandenburg. Hon var känd för sin generositet. Hon var fadder för många musikers barn. Musikerfruar blev ammor.

1631 betalade drottningen ur sin handkassa de trumpetare som spelat vid riksskattmästare Johan Banérs bröllop.

Hästar

Ett svenskt kavalleri uppsattes. De bönder som kunde ställa upp med häst och ryttare fick skattelättnader.

Pappenheim ansåg att svenskarnas kavalleri var underlägset och hästarna små och föga imponerande.

Men det svenska kavalleriet hade en framgångsrik taktik. Fienden fick skjuta fört, där på svarade de svenska musketerarna. Först därefter avlossade ryttarna sina pistoler och anföll.

I det berömda finska rytteriet hade hästarna en mankhöjd av 12 handsbredder eller 120 cm.

Hästen Streiff följde med sorgetåget till Wolgast där den dog våren 1633. Den hade skottskadas i mankammen.

En annan av kungens hästar finns bevarad i Ingolstadt.

Hästarna skoddes med breda skor med 8 sömhål och kraftiga hakar.

Streiff Står uppställd på Livrustkammaren i en tidstypisk pose med bakbenen sträckta bakåt allt enligt den italienska dressyrskolan. Streiff fick namn efter Johan Streiff von Lauenstein som sålde hästen.

Spektakel

1617 vid kröningen i Uppsala deltog pukslagare och svenska trumpetarkårens 8 medlemmar i processionen.

1620 vid bröllopet deltog både svenska (6 man + pukor) och den tyska trumpetarkåren.

1629 sammanträffade Gustav II Adolf med den danske kungen i Ulvsbäck vid dåvarande svensk-danska gränsen. Trumpetare från båda sidor deltog.

1633 procession i Wolgast: "Två grupper med vardera en pukslagare och 6 trumpetare klädda i svart och med svarta puk- och trumpetfanor med det svenska riksvapnet i guld deltog.

Hovstaten var förlagd till Wolgast med pukslagare och trumpetare. Medlemmar var på väghem efter många års fälttjänst. Extra trumpetare lånades från Pommerska hovstaten i Stettin.

1648 då drottning Maria Eleonora skulle återvända till Sverige sändes flera trumpetare för att beledsaga henne.

 

Kristinas Förmyndare 1632-1644

Musik

1633 bestod trumpetarkåren av 5 man. Inför Westfaliska freden 1648 rekonstruerades kåren. 15 trumpetare anställdes, 6 lärdrängar, pukslagare med dräng. Totalt 23 man.

 

Kristina (1632) 1644-1654

Musik

Pukorna slås alla morgnar kl 10 och aftnar kl 5. kl 11 går Hovmarskalken med hovjunkarna över borggården, ner i köket och låter bära upp maten. Då slås åter pukor och blåses trumpet tills det är serverat. Så sker och aftnarna. Vid trumpetargången spelade hovtrumpetarna i dubbla led. Pukor fästes på utsidan av gången. Trumpetarna hade trumpetfanor med riksvapnet.

1648 inrättade 23 hovtrumpetare på egen bekostnad en egen vackert bemålad bänk i Tyska kyrkan. Sverige hade Europas största trumpetarkår under 1640-1650 talen.

1651 hade en del trumpetare gul, påkostad uniform.

Hästar

1648 fick Kristina en vacker, vit häst av franske kardinalen Mazarin. Hästen fördes som livhäst i kröningsprocessen 2 år senare.

1650 tillkom genom drottningens försorg Borgarskapets rytteri. De upplöstes 1870.

Spektakel

31 maj 1654 upptåg och ringränning. En vecka före abdikationen. Upptågen var en hyllning till drottningen.

Festtåget hade 4 avdelningar. Först red hovföraren Drakenfelt med de kungliga hovtrumpetarna främst pukslagaren och efter honom 3 grupper med 4 trumpetare klädda i högtidslivréer i sammet, guld och silver. Sedan Wranger och Sante Banér och därpå en pukslagare och 7 musiker. Musikerna var klädda som indianer. 2:dra avdelningen bestod av en pukslagare och 6 trumpetare- alla med svärtade ansikten. Sista avdelningen hade pukslagare och 6 trumpetare utklädda till romare med försilvrade hjälmar.

Efter processionen vidtog en ringrännig som varade i 3 timmar.

Prisutdelningen skedde och lagen mottog priser beledsagades av sina egna pukslagare och trumpetare. Segraren fick en guldkedja med en ädelsten. Efter prisutdelningen skedde defileringen framför drottningen.

1648 reste 2 trumpetare med Karl X Gustav till fredsförhandlingarna. Trumpetarna sändes sedan till Spanien.

Kröningen 1650:

Den ägde rum i Stockholm 20 oktober 1650. En rad festligheter följde under de följande månaderna.

9 franska violinister fanns i Stockholm. Franska sångare och lutenister. Nära 60 musiker fanns upptagna på Hovstaten. (16 franska, 20 i hovkapellet, 22 i trumpetarkåren).

Processionen skulle komma norrifrån. En härold red i täten, följd av en pukslagare och 8 trumpetare med silver instrument och guldgalonerade små fanor. I avdelningen 11 red 8 trumpetare med invändigt förgyllda silvertrumpeter samt 2 pukslagare. I avdelningen16 red en pukslagare och 8 trumpetare före den svenska och utländska adeln på 600 hästar. Avdelningen 27 började med karl Gustav som hade en pukslagare och 8 trumpetare efter sig. Därpå drottningens livgarde och drabantkår. Sist i tåget red överste Johan Wrangel, 4 trumpetare och en pukslagare samt 4 kompanier ur Upplands och Västmanlands ryttare.

Sammanlagt medverkade omkring 80 musiker.

Redan 19 oktober kungjordes kröningen av Rikshäroldern på Stockholms öppna platser.

20 oktober.

Kl. 6 på morgonen uppställdes kompanier på olika håll i staden.

Kl. 11 bars riksregalierns in i drottningens våning under det att pukslagare och trumpetare spelade en marsch.

Kl. 12 Startade processionen från slottet genom staden till slutmålet som var Storkyrkan.

På kyrkogården stod 2 pukslagare och 24 trumpeter och blåste hela tiden som processionen gick in i kyrkan.

Psalmen "Veni sancte spiritus" sjöngs. Strängnäsbiskopen höll en predikan på en timme. Psalmen "Herre vår Gud vare dig blid" sjöngs. Efter kröningsakten utropade Rikshäroldern att drottning Kristina nu var krönt. Församlingen svarade. Fanfarer blåstes. Vokal- och instrumental musik uppfördes. Under uttåget spelades "Te Deumlaudamus" och psalmen "O Gud vi love dig"

I precisionen tillbaka till slottet ingick 2 grupper om vardera en pukslagare och 12 trumpetare.

I Rikssalen fanns möjlighet att framföra 2-köriga verk.

 

Karl X Gustav 1654-1660

Kröningen i Uppsala domkyrka 6 juni 1654.

Färre musiker medverkade än under Kristinas kröning

Musik

Hovtrumpetarkåren bestod av 16 man.

Egen hovtrumpetarkår hade Magnus Gabriel de la Gardie, Per Brahe d.y. (1602-1680)

Carl Gustav Wrangel

Hästar

1655 kom hästar och ryttare med i organisationen inom garnisonen. Karl X Gustav bestämde att ett beridet drabantkompani skulle sättas upp. namnet blev "Kungl Maj:ts Garde du Corps" (=drabantgardet). Samtidigt skulle i Tyskland värvas ett liknande förband kallat "Kungl Maj:ts livkompani till häst (=hästgardet).

Båda dess beridna gardeskompanier lydde chefen för Livgardet till fot med var sin överstelöjtnant som chef.

Kompanierna räknade 140 resp 180 ryttare.

 

Karl XI:s förmyndare 1660-1672

Musik

1661 fanns i klädkammaren upptagna ett par silverpukor och ett par järnpukor

1664 beställdes pukor av mässing

1666 fick Tyska kyrkan klockspel i tornet. Det angavs hur klockorna skulle stämmas så att man kunde bruka pukor och trumpeter tillsammans med klockspelet.

1670 företog den 14 årige Karl XI en jaktresa till Östergötland. 10 trumpetare medföljde.

Hästar

1668 den 19 november uppsattes en beridennattvakt ur borgerskapet. 36 man skulle förstärka vakten.

1672 ägde de första fälttjänstövningarna rum på Ladugårdsgärde. ( jfr Karl XI:s skans )

Spektakel

1662 besökte den ryske fursten Boriatinskij, med 120 personer, Stockholm. Ryssarna roddes i land till platsen mitt för slottet, där 30 vagnar stod. Vid landstigningen saluterade alla fartygen samt slottet Tre Kronor. Stadsrytteriet eskorterade, därefter sex ryska pukslagare och 16 trumpetare, alla till häst. Sedan kungens vagn med pukor och trumpeter framför.

Den 9 maj 1681 blev kungen överfallen då han kom till Kungsör.

Klockan 12 på natten blev den ridande kungen överfallen av 10-12 man. Kungen red först med sin livpage. En av männen red med dragen värja mot kungen. Livapagen kastade sig emellan och blev nedstucken. Greve Königsmarks betjänt försökte hjälpa pagen med blev genomborrad av en värja. Drabanterna kom och slog en ring runt rövarna som blev infångade.

 

 

Karl XI (1660) 1672-1697

Trontillträde 1672 den 18 december i Rikssalen. Dagen därpå ordnades en ringränning på rännarbanan vid Hötorget. Den 20 december ordnades en stor bankett i Rikssalen för den18-årige kungen. I Rikssalen var musikerna grupperade på 3 läktare. Hovtrumpetarkåren på läktaren ovanför ingången till salen (sju trumpetare). På långsidorna hade man byggt upp två läktare där Hovkapellet delades upp.

Musik

Karl XI besökte Falun i januari 1673 och spelade pukor med trumpetarkåren. Han hade fått undervisning i pukspel av pukslagaren Gottfridt Lefwerin.

Hela trumpetarkåren ( 12 trumpetare och 2 pukslagare med 3 drängar på trumpet och en på pukor ) åkte med på kungens resa till Kopparberget (Falun) Musikerna förfogade över 18 hästar och 16 slädar.

Hedvig Eleonora engagerade musiker från Livgardet att samverka med Hovmusiker år 1684 på Drottningholms slott.

Trumpetare följde Drottningen till Gränna och Visingsö (Per Brahe) år 1680.

1687 till Medevi brunn.

Gustav Duben undervisade Ulrika Eleonora på klaver.1679-1680 var Bellmans farfar anställd i Hovkapellet som diskantist.

Från 1687 hade Hovtrumpetarkåren i regel 12 trumpetare och 2 pukslagare.

Hästar

Standarmåttet på en kavallerihäst år 1692 blev 139 cm.

1675 lät Karl XI minska Gardesrytteriet till endast ett kompani, kallat Kungl. Maj:ts Drabantgardet, förlagt till Arboga och Köping. Nära kungen som ofta visade sorg i Kungsör.

Spektakel

Dagen efter kröningen 1672 ordnades en ringränning. Kl. 13 samlades alla på slottet. Domarna red i förväg. Sedan pukor och trumpeter och höga officerare. Kungl. beridare Anton Gunterkamp red i spetsen för tåget. Kungen själv på en skäck i spetsen för första avdelningen.

Hovstallmästare Esbjörn Reutercrantz anförde en samling av de Kungl. Livhästarna. Därefter följde hans Majestäts pukslagare och trumpetare.

Tåget var indelat i fyra kadriljer (avdelningar)

Avdelning 1:

Visade de gamla Götarna i Romerska rustningar. Kungen var anförare och kallades "Ärans Riddare".

Avdelning 2:

De "råa" turkarna vilka skulle besegras på rännarbanan. Turkarna förde med en kanon.

Avdelning 3:

Polacker var det "Goda hoppets riddare". Bengt Oxenstierna var anförare.

Avdelning 4:

Representanter för Europas mäktigaste stater.

En stor kostymfest. I alla avdelningar förekom musiker, sammanlagt 62 stycken. Man hade hyrt in musiker då Hovtrumpetarkåren endast bestod av 14 man. Pukslagaren var morian. En lärdräng ledde pukhästen.

Rigränningen:

Ridhusets golv var täckt av granris. Lite ljus brann i de obelisker mellan vilka ringen hängde. Pukor och trumpeter spelade när kungen red in i ridhuset. Han red 3 varv runt i ridhuset. Kungen prisades för sin förmåga att behärska hästen och träffa ringen.

Efter tävlingen red ryttarföljet under fackelsken tillbaka till Slottet.

Bröllopet :

Skedde 1680 mellan Karl XI och den danska prinsessan Ulrika Eleonora den 6 maj på godset Skottorp söder om Halmstad. Kungen ville att vigseln skulle ske i största enkelhet på första lämpliga plats under resvägen från Helsingborg till Stockholm. En svensk beskickning hämtade prinsessan Danmark. Tio svenska trumpetare var nedkallade till Danmark. De medverkade i uttågprocessionen där pukslagare och 24 trumpetare i två avdelningar deltog.

De tio svenska trumpetarna spelade på godset Skottorp när den lilla processionen tågade in i vigselrummet.

24 november 1680 gjorde Drottning Ulrika Eleonora sitt intåg i Stockholm. Dagen innan hade Kungl. trumpetare och pukslagare med härolder kungjort händelsen. Borgerskapet paraderade från Norrtull till äreporten på Norre-bro. Drabantkåren om220 man paraderade med 2pukslagare och 4 trumpetare. I processionen syntes vackra vagnar, en lång rad av handhästar, drabanter till fot och pager, riksråden och hela Hovataten, alla klädda i siden och sammet.

Pukslagarna och trumpeterna var instuckna i processionen. Kungen och drottningen satt i en vagn broderad i guld och silver, dragen av 6 tigerfärgade hästar.

Borgerskapet var till häst och hade erhållit tillstånd att för första gången få använda pukor.

 

Karl XII 1697-1718

Större delen av Hovtrumpetarkåren följde kungen ut i Stora nordiska kriget år 1700.

19 november 1700 stod slaget vid Narva. Svenskarna hade i ryggen ett snöväder som förblindade ryssarna. Panik bröt ut och de ryska soldaterna flydde. Karl XII hade fastnat med hästen i ett vattenfyllt hål men drogs upp av två finska soldater. Kungen tappade sin värja och ena stövel. Han fick dock ett par nya stövlar av officeren Hård. Trots kölden red kungen i dessa stövlar utan stumpor.

1699 omorganiserade Drabantgardet till självständigt förband. Det blev senare Karl XII:s livdrabantkår. Utvald rekrytering med enbart officerare. Meningen var att kåren skulle förläggas i Stockholm. Därför byggdes "Långa Raden".

Musik

Karl XI gav, genom ett kungligt brev daterat i Bender 19 mars 1712, Roman möjlighet att studera i England.

I maj månad 1701kom fartyg från Reval med ryska krigsfångar och troféer. Den 28:e och 31:e maj fördes fångarna i procession till de hus där de skulle inkvarteras. Före och efter processionen marscherade ett kompani av borgerskapets kavalleri med standar och 2 trumpetare.

År 1702 anbefalldes Borgarskapet att patrullera till häst om nätterna.

Karl XII:s ett år äldre syster Hedvig Sofia spelade klaver liksom Ulrika Eleonora.

Sju musiker blev tillfångatagna efter Poltava 1709. trumpetaren Georg Lech och Georg Hey återkom till Sverige 1723.

Jonas Knagg dog i fångenskap 1717. Christoph von der Lyhe stupade i Poltava 1709.

1712-1722 var Bachs äldre bror Johan Jakob anställd i Karl XII:s Livgarde som hautboist.

Hästar

"Klipparna" skulle ha en lägsta mankhöjd av 135 cm.

Spektakel

15 januari och 9 februari regisserade Nikodemus Tessin d.y. två stora maskerader på slottet.

300 resp. 800 deltagare. Inledningsmarschen spelades av 3 pukslagare och 33 trumpetare.

Längre fram blev kinesiska fester vanliga. Sällskapen spelades in av 2 pukslagare och 12 trumpetare.

24 oktober 1715 spelade Hovkapellet under Zellbell på Kungahuset. Flera musiker hade lämnat salen så att musiken blev för svag. Zellbell rörde då med stråken Germundys huvud och uppmanade honom att spela. Germundy vände sig om och utdelade några knytnäveslag.

Blånader på kind och läpp. Borgrätten övervägde dödsstraff, men framhölls att Germundy var fransman och ej förstod svenska, ej heller varit länge i landet. Han benådades, fick göra av bön, 14 dagar i fängelse på vatten och bröd och miste sin tjänst.

 

Ulrika Eleonora 1719-1720

Musik

Ulrika Eleonora spelade klaver.

Hästar

Särskilt omtyckta hästfärger under 1700-talet var "Morenkoppar", konstantskimlar som behåller sin färg livet igenom.

Vid kröningar skulle regenten rida en vit häst till kyrkan. Åkte regenten vagn måste spannhästarna vara vita. I regel blev skomlarna vita vid tio år ålder.

 

Fredrik I 1720-1751

Musik

Hovtrumpetarkåren spelade i kyrkan vid kröningen 1721

Hästar

Vid en mönstring av borgerskapets militärkårer uppträdde 340 ryttare.

 

Adolf Fredrik 1751-1771

Kröningen i Storkyrkan 26 november 1753.

Gifte sig med Lovisa Ulrika av Hohenzollern, en syster till Fredrik den Store.

Adolf Fredrik nedlade ett energiskt arbete som överbefälhavare för försvaret och drottningen blev medelpunkten i ett kulturellt lysande hovliv

Lovisa Ulrika fick Drottningholms slott som bröllopsgåva av Fredrik I vid hennes giftermål

Vigselcermonin ägde rum 18 augusti 1744 på Drottningholm till Romans Drottningholmsmusik.

Lovisa Ulrika lät uppföra Kina slott och slottsteatern

Drottningholms slott var rött eller rosafärgat framtill år 1770.

Lovisa Ulrika instiftar Vitterhetsakademin 20 mars 1753.

 

Gustav III 1771-1792

Under denna epok hade borgarskapet sin storhetstid. Förmögnare borgare valde kavalleriet.

Gustav III försökte vinna borgarskapet bl.a. genom audienser fyra ggr. per vecka mellan 16-18.

1770 sattes Finska lätta dragonkåren upp i Borgå. Chef blev Sprengporten. Kåren stödde kungen i statskuppen. 1806 fastställdes namnet Livgardet till häst, efter många namnändringar.

Den 9 oktober 1788 gick borgerskapets kavalleri första gången högvakt. Dock till fots.

4.skv. gick och före red 2 trumpetare och en beridenpatrull med 2 underofficerare och 8 man.

Musik

8 september 1771 instiftas musikaliska akademin.

30 september 1782 invigs operahuset.

Hästar

Kungen red hästen "Kaulbars" under krigsåren 1788-1790.