Det var ett gäng pigga dragontrumpetare som på måndagsmorgonen åkte ut till Kungsängen - laddade och sugna på en fältvecka. Första dagen ägnades åt att lära oss resa tält och bygga förläggning, skotta bort snö och is är verkligen trevlig förmiddagsunderhållning. Framåt eftermiddagen begav vi oss mot Sofieros skjutbana, då fick första grupp lära sig en gång för alla att det inte lönar sig att vara ambitiös och duktig. Eftersom det var den enda gruppen som hade tagit på sig stridshjälmen fick nio stackare gå till skjutbanan medan de övriga gled förbi i de vita, vackra transitbussarna. Den kvällen blev vi alla av med oskulden då vi sköt våra första skott med de fina ak5:orna. Det blev, som vanligt, blandade resultat men alla träffade tavlan någon gång i alla fall. PEK-skjutningen fortsatte sedan under hela veckan, med blandade resultat. Somliga korta personen i kåren upptäckte att stora ak5:or inte är gjorda för små flickor, vilket ledde till lite problem vid liggande skjutning utan stöd. Andra personen i kåren upptäckte att de borde blivit prickskyttar istället, speciellt då radarstridsparet Ulfsbo-Brennan så båda kammade hem både skyttemedaljen och automatvapenskyttemärket i guld. Det känns tryggt att det finns några i kåren som skyddar oss när vi drar ut i krig på våra pållar. Det mest intressanta under PEK:en var annars att räkna antalet avskjutna tandskydd - meddelas kan att en hel del vin kommer att inkasseras till utbildningsmiddag och bal. När veckan var slut var endast sex tandskydd hela och Iselands var avskjutet tre gånger. Bra jobbat.
Andra spännande saker som vi, under Kn Isaksson ivriga och aningen exalterade påhejande, provade på under veckan var gaskammaren och spränga enstaka laddning. Det senare var verkligen Kn:s favorit, och han visade många små tips och tricks, så se upp när LDK kommer över ett gäng dynamitgubbar.
Mat fick vi i alla fall ut i isokärl varje dag - vilken lyx tyckte vi, men du visste vi inte vad som väntade halva kåren under middagen näst sista fältdygnet. Kalopsen räckte inte till alla och Kn Isaksson beordrade därför de som blev utan mat uppsittning i bilarna. Ni skulle sett vår förvåning när vi åker iväg till McDonalds, och Kn beställer fjorton Big Tasty med cola. Ännu mer underhållande blev det när Sveger och Iseland skuttar ut på parkeringen i snödräkt och med ak5:an på ryggen för att fördela maten. Ett gott avbrott - för oss som var med. Kvällarna ägnades åt försvar av förläggning som består av de roliga arbetet att bygga värn och gå poster till förbannelse. En kväll, gav vi oss dessutom, till många pojkars stora glädje, ut för att skjuta på varandra med lös ammunition. Om det var någon som skulle träffat någon om det var på riktigt är väl inte troligt men det smällde i alla fall, och det var det viktigaste.
Sista morgonen inträffar något totalt oförutsett - första grupp vaknar tidigare än vad de behöver och kikar ut genom tältduken där tredje grupp smyger ut i skogen under Kn Isaksson ledning. Ett överfall med en förberedd första grupp som slängde sig ut i värnen och sköt upp fyra magasin var på tre sekunder var trevligt, och ännu roligare blev det när Sg Petersson ett tag senare beordrade "Första grupp, automateld!" och det blev helt tyst eftersom nästan ingen hade några patroner kvar.
Trots en trevlig vecka var nog de allra flesta glada när kosan åter styrdes mot Kungsängen för vård av utrusningen och ännu gladare blev vi när vi återsåg gamla, fina K1 igen. Man saknar hästarna mer än man tror - speciellt när man är ute i fält.
169 dagar kvar till muck - och bara en jobbig sak kvar - konserten med Södra Mässing, det ser ljust ut.

/ Dragontrumpetare Palmén och Karlsson.

--------------
Vecka 18, 14 - 20 mars